Denna stad är, som tidigare konstaterats, liten. Faktum är att den är så liten att (ta ett djupt andetag) killen som höll i introduktionen på mitt nya jobb är bästa vän med min föredetta pojkväns nya tjej. Hon och jag träffades på afterworken i fredags. Hon förstod vem jag var. Jag hade ingen aning vem hon var. Som tur var betedde jag mig underbart och kärvänligt som vanligt, även efter tre öl. J (som lärde upp mig på jobbet) är en färgstark figur; detta kom till uttryck i att vi fick diplom i slutet av veckan för att vi med "stort lugn och tålamod hade stått ut med hans provokationer och avvikande personlighetsdrag". Så sant som det var sagt, det var länge sedan jag gnisslat tänder i den utsträckningen!
Varje gång jag talar med mitt ex på telefon mår jag dåligt i ca två dagar. Diagnos?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Blä! fan vilken otur... Hade tänkt att berätta att Janatan jobbar på ud men har ju inte träffat dig... Gick det bra eller?
Kram
UD? Åååh om bara J och jag jobbade på UD! ;) Han är en underhållande kille o han o jag hittade ganska snabbt vår egen jargong. Introduktionsveckan gick väldigt bra, men det har varit omtumlande också.
Haha, fan migrationsverket var det ja... Blond mig där ja!!!
Ska vi leka någon dag? Har mycet denna veckan och tenta nästa fredag men kanske en lunch?
Kram kram
jag mailar dig!
Post a Comment