Varför är det så jävla förbannat svårt att skilja mellan det man behöver och det man vill ha? Vad man vill ha är väl den lätta, en smula oförtjänta, genvägen som innebär att man undslipper arbetet men garanteras förtjänsten. Bekräftelsen. Svaren. Insikten. Vad man behöver är en annan, lite tristare historia. Förutom mat, vatten, hälsa, frihet från förtryck och oro, acceptans etc. (sällan ägnade mer än en abstrakt tanke) är det ganska få saker man så där extremt slänga-sig-på-golvet-och-skrika behöver. För att disciplinera/uppfostra/tortera mig själv brukar jag upprepa mantrat "you have to separate your needs from your wants" – ibland funkar det, ibland inte. Tricket är att ifrågasätta varför man så oerhört gärna vill ha något. Kommer det göra dig snyggare? Mer populär? Mer tillfreds med dig själv? Har det mer att göra med en upplevd brist hos dig själv snarare än med det åtrådda objektet ifråga? Den sista frågan är viktig. Just nu går jag runt och vill och behöver något – något som jag egentligen vet är komplicerat och svårlösligt; något som förmodligen bara är en stor känslomässig härva av tvivel och merde. Ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå ändå.
Det som inte har ihjäl dig gör dig starkare. Och sänker din generella livskvalitet förstås.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment