Krokusarna står som spön i backen och idag hade jag tjuvpremiär för min nya vårjacka. Kallt var det, men väl värt de stelfrusna fingrarna. Vad jag omständigt försöker säga är att våren är här nu! Jag har blyga fräknar på näsan och en oväntad bekymmerslöshet har redan uppenbarat sig. Vår! Åh snälla Gud låt det vara vår.
För en gångs skull känns det helt rätt att vara tillbaka i Gbg. Oftast efter en resa till Stockholm ter sig denna västkustska stad (säg det snabbt om du kan) ovanligt sjabbig och slö men icke så denna gång. Göteborg har precis rätt storlek och rätt antal invånare som ringer en och undrar om det inte är dags för fika snart. Dessutom finns här Långgatorna, dit jag ska ikväll med E och hennes sjuksysterstuderande väninnor. Folk som vill arbeta inom vården utgör ett besynnerligt folkslag har jag för mig; grova skämt uppskattas i deras kultur. Ska jag vara orolig för ikväll? Jag är trots allt världssämst på att vara vulgär och grov i munnen. Jag gillar inte ens uttrycket 'grov i munnen'! Däremot har jag en massa att prata strunt om - såg nyligen Talladega Nights och Blades of Glory (bisarra filmer med Will Ferrell i huvudrollen) och har nu ett otal fåniga citat i bakfickan. De e sånt som gör att man passar in i Gôtet vettu.
No comments:
Post a Comment