Killar. "Utmaningen för oss är att förbli singlar och ända inte gå i celibat", som B uttrycker det. Istället för uppriktiga själar ter de sig som säljare av begagnade bilar, skrupelfria. Som att ändamålet skulle vara så helgat.
Varför har jag sådana problem med en dylik krass syn och instrumentell attityd? Vad är det för illusioner jag släpar runt på egentligen? Jag skulle inte säga att jag vore en hopplös romantiker - snarare världsåskådningshandikappad med avseende på idén om den monogama heteronormativa Kärleken. Undra om jag har rätt till någon sorts rabatt?
No comments:
Post a Comment