Precis när jag tror att jag är tillbaka i ingenting-är-särskilt-nytt-och-spännande-landet (en känsla jag får när jag har varit utomlands och återvänder till den bekväma svenska tryggheten) så visar det sig att visst kan jag bli överraskad även här. Vänner har fått känslomässiga och fysiska skador (brustet knä och hjärta), jag blev armbågad i huvudet av en hippie igår på Pusterviks dansgolv, och en väldigt, väldigt märklig kille på science fiction-bokhandeln har börjat att maila mig igen (han har förmodligen luskat fram min adress från registret över landets nördar, vilket borde vara konfidentiellt tycker man).
Nej vänta, borde inte ordet överraskad i grund och botten betyda förvåning över positiva händelser? Jag vet inte om händelserna listade här ovan räknas som positiva, men det positiva är i alla fall att jag fortsätter att bli förvånad, överraskad och konfunderad över saker som händer. Ingen risk för tristess med andra ord. Låter detta osammanhängande så skyller jag på gårdagens trevliga utekväll som, som alltid, har lett till allmän tröghet i de kognitiva domänerna.
Nu stundar promenad med en pluggstressad M, förhoppningsvis kan jag distrahera henne från de akademiska bördorna och hon mig från min huvudvärk.
No comments:
Post a Comment